När en mamma till en tjej på snart ett år skriver "öroninflammation" i ämnesraden på en blogg skulle man ju kunna tro att det är just hennes dotter som fått inflammationen i örat. Så är inte fallet. Det är återigen P som står för diagnosern i den här familjen. I natt när han kom hem från jobbet var han febrig och hostig. I morse när han vaknade han ingen feber men ont i örat. Bokade en tid på VC och en läkaren som tittade honom i örat konstaterade inflammation. Nu blir det en nya pencillinkur på 10 dgr för herrn.
Just i dag var ju inte den ultimata dagen att vakna upp med ont i örat direkt. P och Signe ska ju spendera 5 h på ett tåg till Malmö. Kombinationen ont i örat och bebis, som gärna visar sitt missnöje/frustration/ha-begär/glädje/osv osv gnm att avge ett gällt skri, är inte en bra kombo.
Lämnade herrskapet på centralen vid 12-tiden och vinkade av dem med en tår rullande ner från kinden. Hade ont i magen hela bilresan hem. Började kännas lite bättre när jag fick ett gulligt MMS på Signe som sov som en stock. Fokuserar på att lillan kommer få det kul med sin kusin och med stora hunden Biggles.
Just det, när man frågar Signe vad hunden säger så svarar hon: "ouff ouff". Funkar även att visa bilder på hundar och peka på hundar IRL.
Nu ska jag återgå till min hemtenta. Varför är det så att man är som flitigast när man har begränsat med tid?
/ Michaela
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar